*

Karl-Mikael Grimm Kovassa maailmassa tarvitaan pehmeitä arvoja

Den lokala minotauren

  • Den lokala minotauren

Den lokala minotauren

Helsingfors övergår i juni 2017 till en s.k. borgmästarmodell. Borgmästarmodellen innebär att staden i framtiden kommer att ledas av en borgmästare i stället för av en stadsdirektör. Borgmästaren fungerar som stadsstyrelsens ordförande och styr staden tillsammans med fyra vice borgmästare som verkar som avdelningschefer för fyra jättesektioner. Tanken och motiveringen är, som så ofta i organisationsreformer att göra stadens i dag minst sagt förvillande förvaltningsapparat mer strömlinjeformad.

 

Att borgmästaren väljs direkt genom val och stadens högsta leding sköts av förtroendevalda i stället för av tjänstemän är i och för sig bra.  Att tjänstemannaväldet i staden är problematiskt är det lätt att hålla med om. Men borgmästarmodellen är tyvärr inte ett svar på det här problemet. 

 

1. Vad är formella regler och vad är politisk överenskommelse?

Den frågan jag fått flest gånger nu inför valen är: Kommer det största partiets borgmästare att få borgmästarposten?

 

Svaret är att stadsfullmäktige väljer borgmästaren bland stadsfullmäktigeledamöterna, eftersom det saknas andra formella regler är det här i praktiken en politisk överenskommelse. I fall partierna kommer överens (vilket de sannolikt gör) borde väljarna vara medvetna om att det här inte sker per automatik, makten har här hållits kvar hos de politiska partierna.

 

2. Säkert är att den här oklarheten utnyttjas av Samlingspartiet och De gröna som nu kan göra kommunalvalet i Helsingfors till ett race mellan sina affischnamn. Personval är alltid enklare än att redogöra för hur man har styrt - och ämnar styra staden.

Ännu större blir det här problemet då vi tar i beaktande att kommunalvalen i Finland i hög grad är personval men att borgmästare och vice borgmästare väljs bland de som valts till stadsfullmäktige. I valet 2012 räckte det med 775 röster för att bli invald i statsfullmäktige. Är det här ett starkt mandat? Räcker det att ändra titeln ”stadsdirektör” till ”borgmästare” för att reformen ska anses demokratiskt?

 

3.  Antalet nämnder och sektioner minskar – mindre politisk styrning, mer tjänstemannavälde.

Vi har i framtiden färre folkvalda politiker vilket betyder att beslutsfattande har mindre tid för att vara i kontakt med medborgarna. För de flesta kommunala beslutfattarna handlar beslutsfattande mycket om att hinna träffa folk och föra fram deras glädje och oro i beslutsfattandet. Tjänstemännen blir nu i stället allt viktigare.

Tycker vi faktiskt efter en mandatperiod av Guggenheim-lobbning, försök till ändringar i kriterierna för hemvårdsstöd och skolsammanslagningar samt där tillhörande upprörda föräldrar att vi har för mycket folkmakt i politiken? Helsingfors maktpolitiker börjar påminna om robotarna i "I robot" som förintar människor eftersom de anser att människan är det största hotet mot sig själv. Logiskt?

 

Om Helsingfors på riktigt vill lyssna på sina medborgare och ta tillvara deras kunskap för att fatta goda beslut borde man enligt mig och Centern i Helsingfors grunda stadsfullmäktigen. De flesta moderna europeiska storstäder styrs på tre nivåer. Det här lönar sig att ta i beaktande. Det räcker inte med att strömlinjeforma förvaltning och göra små och sporadiska demokratiprojekt. Riktigt deltagande och den legitimitet som uppstår då stadsborna själva kan fatta beslut åsterkomms bara genom att lyssna på stadsborna. Borgmästarmodellen har potential att skapa förändring i stadens beslutsfattande, men då måste den kompletteras med fler inslag av demokratisk styrning. 

Piditkö tästä kirjoituksesta? Näytä se!

0Suosittele

Kukaan ei vielä ole suositellut tätä kirjoitusta.

NäytäPiilota kommentit (7 kommenttia)

Käyttäjän OSAKARIK kuva
Olli Kankaanpää

Rakenteeltaan hyvä kirjoitus, mutta se pitäisi kääntää suomeksi. Kirjoitanko seuraavaksi saksaa?

Käyttäjän OSAKARIK kuva
Olli Kankaanpää

Kannattaa miettiä alusta, jolle kirjoittaa ja milläkin kielellä jos haluaa tulla ymmärretyksi, ja jos et halua provosoida. Moni kaverini on suomen ruotsalainen. Vai Luuletko, että tilastojen valossa kukaan suomen suomalainen ei äänestä Rkp:tä tai Keskustaa?

Nyt kampanjaan lisää vauhtia.

Käyttäjän Karl-MikaelGrimm kuva
Karl-Mikael Grimm

Kiitos palautteestasi Olli, tarkoitukseni ei nyt on provosoida ketään. Satun nyt vaan olla ruotsinkielinen ja ilmaisen itseeni paremmin ruotsiksi :).
Ja suomenruotsalainen on muuten yhdyssana.

Käyttäjän OSAKARIK kuva
Olli Kankaanpää
Käyttäjän Karl-MikaelGrimm kuva
Karl-Mikael Grimm

Ylen vaaligalleriassa voit kuunnella miten hyvin suomi minulla sujuu ;)

https://vaalikone.yle.fi/kuntavaalit2017/helsinki/...!

Käyttäjän BarbroVilonen kuva
Barbro Vilonen

Konstigt att det kallas att provocera om en svenskspråkig finländare använder sitt modersmål.

Toimituksen poiminnat